Ett kilo muskler i människokroppen har i genomsnitt 3,5-4 gram kreatin. En normalbyggd människa på 70-80 kilo har ca 120 gram kreatin lagrat i kroppen varav 95-98 procent finns i musklerna. Undersökningar har visat att varje muskelkilo kan hålla 5 gram kreatin vilket innebär att kreatinnivån kan höjas med hjälp av tillskott.
För att muskeln ska kunna sammandras och slappna av krävs kemiska reaktioner med olika komponenter. De mest kända energikällorna är kolhydrater och fett men musklerna använder sig även av kreatin och ATP. ATP (adeonintrifosfat) är kroppens viktigaste energikälla. ATP bryts ner i musklerna till ADP, adeonindifosfat, och avger energi som får muskeln att dras ihop. ATP ger en explosiv, men kortvarig styrka. För att snabbt producera nytt ATP i musklerna behövs kreatinfosfat. I dess reaktion med det överblivna ADP bildas ATP som gör att musklerna på nytt fylls med energi.
Kreatin är ett verktyg och fungerar som en energibuffert för kroppen. Genom tillskott av kreatin ökar energibuffertens storlek vilket gör musklerna kapabla till intensivt arbete under längre tid. För styrketränare innebär det energi för fler lyft varje pass.
Kreatitillskott används av många men alla människors muskler reagerar inte på tillskottet. Orsaken är att lagret av kreatinfosfat inte blir större trots tillskott.