Kreatin är ett ämne bestående av aminosyrorna metionin, arginin och glycin. Det kemiska namnet är menthyl guanidine-acetic acid. Kreatin förekommer både i kropp och i kost. Kreatin finns mest i kött- och fiskprodukter men även till viss del i mejeriprodukter. I kroppen kan kreatin bildas i levern, bukspottskörteln och i njurarna.
Ämnet identifierades 1932 då det först upptäcktes som en beståndsdel i musklerna. I muskler omvandlas kreatin till kreatinfosfat som hjälper till att göra lagrad energi till rörelseenergi. Vid normalt kostintag får man dagligen i sig 1-2 gram kreatin. En människa som väger 70 kilo har ungefär 120 gram kreatin i kroppen.
Kreatin säljs även som kosttillskott som höjer kreatinhalten i kroppen avsevärt. Kosttillskottet förekommer vanligen i pulverform. Det vita kristallina pulvret blandas likt andra pulverdieter med vätska.
Tillskottet består av kreatinmonohydrat som omvandlas i kroppen till kreatinfosfat. När det doneras till ADP-molekylen (adeonintrifosfatmolekylen) bildas nytt ATP (adeonindifosfat). Reaktionen gör muskeln mer explosiv vilket ökar dess prestationsförmåga. Effekten utnyttjas därför bland annat av styrketränare och friidrottare. Eftersom ämnet finns i vanliga livsmedel klassas användning inte som dopning.
Trots en riskvärdering gjord av EU finns inte underlag nog för att säga om stort kreatinintag är farligt. Ett dagligt intag på 3 gram, i nivå med det som kroppen omsätter, bedöms som riskfritt.